<![CDATA[Sandra's Nutrition - Blog]]>Mon, 08 Feb 2021 11:04:15 +0200Weebly<![CDATA[Vadå näringsterapi?]]>Fri, 05 Feb 2021 14:39:00 GMThttp://sandrasnutrition.fi/blog/vada-naringsterapiVad gör en näringsterapeut? Vad är naturopati? Vad betyder funktionsmedicin? Och vilka olika sorters näringsterapi finns det?
Jag vill gärna klargöra vad det är jag egentligen gör, och hur jag jobbar som näringsterapeut. Fortsätt gärna läsa!
I Finland utbildas legitimerade näringsterapeuter på universitet. Utbildningen tar ca 4 år och efter det kan man kalla sig legitimerad näringsterapeut. På finska ravitsemusterapeutti, på engelska dietitian, i Sverige dietet. Dethär är den officiella titeln och är skyddad av Valvira.

Jag kallar mig diplomerad näringsterapeut. Jag är alltså inte registrerad med Valvira. Min utbildning har jag gått i England, där kallas vi nutritional therapists. På finska ravintoterapeutti och i Sverige näringsterapeut. 

Denhär typen av näringsterapi klassas fortfarande som en alternativ eller kompletterande vårdform i de flesta länder. 
I Finland kan man studera till diplomerad näringsterapeut endast på Terveysopisto Salus.

Okej, hoppas att det klarnade lite!

Jag ska berätta lite mer om vilka metoder jag använder i mitt arbete och vad min utbildning baserar sig på.

Min utbildning har jag gått på College of Naturopathic Medicine i London. På samma ställe utbildas även homeopater, akupunktörer och fytoterapeuter. Det handlar alltså om naturmedicinska vårdformer. Naturopathy, naturopati, betyder just det, naturmedicin. Luontaislääkintä på finska. 
På engelska kan jag kalla mig en naturopathic nutritional therapist. Översatt blir det då ungefär naturmedicinsk näringsterapeut, eller näringsterapeut med naturmedicinsk inriktning!

Inom naturopatin använder vi oss av naturliga metoder som stöder kroppens självläkning. Vi ser på människokroppen som en helhet, och behandlar individen istället för sjukdomen. Två personer med samma symptom eller samma diagnos kan få helt olika behandling! Dessutom skiljer vi inte på det fysiska, psykiska och spirituella. 
Viktiga metoder som vi använder är god kost, kosttillskott, örter, god sömn, rätt tankesätt, rätt motion och stresshantering. Målet är att återställa kroppens balans och därmed hälsan. Många av behandlingarna  baserar sig på flera 1000 år gammal vetenskap, mestadels österländsk medicin. 

I min utbildning ingår även ett funktionsmedicinskt arbetssätt. Funktionmedicinen arbetar med att hitta orsaken till ohälsa. Genom att placera en människas livshändelser på en funktionsmedicinsk tidslinje, kan man oftast se orsak och samband rätt lätt! Att åtgärda orsaken brukar därmed oftast lösa problemet. Inom funktionsmedicin behandlar vi alltså orsaken, inte symptomen.
I vissa fall kan jag även rekommendera funktionella tester. Dessa kan vara användbara om man vill få tydligare svar på hormonbalans, hur tarmfloran ser ut, eller om olika processer på cell nivå fungerar som de ska.

För att hjälpa till att ta reda på vad som kan orsaka symptomen använder jag mig av t.ex ansiktsanalys. Jag tittar även ofta på kundens tunga och naglar. T.ex kan en vit beläggning på tungan tyda på obalans i tarmfloran. Naglar med tydliga ränder på, kan betyda systemisk inflammation eller för lite protein. Och en tydlig vertikal linje mellan ögonbrynen, kan tyda på en överbelastad lever.
Förutom fysiska tecken tittar jag på mina kunders mat- och levnadsvanor för att hitta t.ex näringsbrister. Om en kund har torr hud och samtidigt äter en fettfattig kost, kan en av orsakerna vara just för lite fett. En kund som äter vegetariskt och är väldigt trött, får kanske inte i sig tillräckligt med järn eller b12 vitamin. En kund som äter en bra kost och motionerar tillräckligt men som inte kan sova och har ett jobb de inte trivs med, behöver kanske hjälp med stresshantering. En kund som tre år sedan åt en stark antibiotikakur och efter det utvecklat eksem, har nästan alltid en obalans i tarmfloran. En kund som plötsligt utvecklat en autoimmun sjukdom efter att de fött sitt första barn i 30-års åldern, har mycket möjligt inflammation i kroppen, bristande tarmflora och en dåligt fungerande vagusnerv.
Om jag hittar minst tre olika ledtrådar som tyder på en och samma sak, så brukar det oftast stämma.

Förutom förändringar i kost- och livsstil erbjuder jag också massage behandlingar t.ex för stresshantering eller för att förbättra cirkulationen och därmed hjälpa kroppen att göra sig av med slaggämnen.

Just nu går jag även en distans kurs i iridologi. Iridologi används som ett redskap för att lättare kunna hitta obalanserna i kroppen. Inom iridologin studerar man irisen i ögat. Eftersom irisen är kopplad via nervsystemet till alla kroppsdelar, visar sig obalanser och svagheter i olika ställen i ögats iris. Mer information om detta snart!

Jag tror på att små steg i rätt rikting är det ända sättet att åstadkomma permanenta förändringar. Går det för snabbt, brukar det vara svårt att hållas kvar. Alla kunder är såklart olika, och under vår första träff kommer vi fram till hur stora förändringar just den kunden är redo att göra. Endel är redo för stora förändringar, andra behöver mindre. 

Jag vill också poängtera att jag inte diagnostiserar sjukdomar eller tillstånd. Inte heller påstår jag att jag kan bota en sjukdom. Vad jag kan göra är att hjälpa dig att stöda din kropp på rätt sätt för att ge den bästa möjliga chans till självläkning. Ibland försvinner symptomen helt, ibland lindras de så att de är lättare att leva med.   

För att ännu komma tillbaka till vilken sorts näringsterapeut jag är: jag kan väl kalla mig diplomerad näringsterapeut med naturmedicinsk och funktionsmedicinsk inrikting :) Men det är kanske lite för långt att skriva på ett visitkort!


]]>
<![CDATA[Hälsa, generationer och föräldrars ansvar]]>Sat, 07 Nov 2020 18:38:59 GMThttp://sandrasnutrition.fi/blog/halsa-generationer-och-foraldrars-ansvar
Att vara förälder. Det är en av de mest ansvarsfulla uppgifter man kan få i livet. Det tror jag alla föräldrar kan hålla med om.
Barn och mat- och levnadsvanor, är något jag har funderat mycket på den senaste tiden. Som förälder är det vi som har ansvaret för att våra barn utvecklar hälsosamma levnadsvanor. Att de lär sig att tycka om mat och matlagning. Att de lär sig vad en nyttig kost innebär. Att de lär sig att lyssna på och lita på sin kropp. Att de har en hälsosam relation till mat. Att de inte ser mat som en belöning eller som en tröst. Att de vågar och kan välja rätt och på så sätt lära sig att själva ta ansvar för sin hälsa. Att inse förhållandet mellan kost och hälsa.
 Som föräldrar har vi ansvaret för att barnens tarmflora utvecklas på bästa möjliga sätt. De första två åren är speciellt viktiga och lägger grunden för barnets hälsa även i vuxen ålder och hela livet ut! (Läs mer om detta i min förra blog)

Barn lär sig genom att kopiera sina föräldrar. Om vi visar modell på hälsosamma vanor, kommer de att följa efter. Därför är det viktigt att vi föräldrar också förstår sambandet mellan livvsstil och hälsa. De senaste veckorna har jag sett flera rubriker i olika tidsskrifter, rubriker som "Ät såhär för att förebygga tarmcancer", eller "Denhär kosten minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar". Vi känner alltså till sambandet, och vi erkänner att vi själva kan påverka vår hälsa genom att göra bättre val. Ändå lever 350 000 människor i Finland med diagnostiserad typ 2 diabetes, och ca 100 000 med odiagnostiserad diabetes. Typ 2 diabetes går att förebygga med hjälp av kosten. 
År 2018 betalade Kela ut 41 miljoner euro sjukersättning pga hjärt- och kärlsjukdomar.
Varje år blir 14 500 Finländare diagnostiserade med en minnessjukdom. 

Det är svårt att välja rätt. Varje gång jag besöker en mataffär blir jag lika förskräckt över hur få varor som egentligen kan kallas "mat". Hylla efter hylla är fyllda av kakor, kex, choklad, godis, läskedrycker, chips, friterade varor, bröd, bullar, sylt, socker, konserver, pasta, färdigrätter, ultraprocesserade köttprodukter, raffinerade oljor, alkohol.... 
96% av skolbarn i Nordamerika känner igen Ronald McDonald, symbolen för McDonalds snabbmatsrestaurang. Endast julgubben är mer känd. (1)
De senaste 30 åren har antalet överviktiga barn och unga i Nordamerika ökat trefaldigt, enligt CDC. 
Socker är beroendeframkallande. Det aktiverar hjärnans belöningssystem, som gör att vi känner oss bra. Dethär systemet har utvecklats i en tid då det var nödvändigt för oss människor att hitta, äta, och att fortsätta leta efter, kalorifylld föda. I dagens värld behöver vi inte leta, det finns där alldeles för lätt tillgängligt i stora mängder. 

Jag pratar om att lära våra barn hälsosamma vanor. Men egentligen bör förändringen ske redan i mammas mage. Egentligen långt innan dess. Vissa faktorer påverkar vår hälsa i flere generationer. Vi är inte bara vad vi äter, vi är också vad våra mor- och far- föräldrar åt!
Undernäring och stress under graviditet påverkar barnet direkt - barn födda under hungersnöden i Holland har effektivare fettceller, dvs de har lättare för att bli överviktiga. (2) Barn födda under oroliga förhållanden t.ex krig, har en större risk för att utveckla mentala sjukdomar och har en sämre förmåga att hantera stress. (2) Hur vi lever påverkar inte bara oss själva, utan även flere generationer efter oss. Våra val inverkar på vilka gener som aktiveras och vilka som inte gör det - även hos våra barn och barnbarn. 

En annan viktig sak som även den ärvs till följande generation är - just det - tarmfloran. Redan i mammas mage sätts grunden för babyns tarmflora. Hurdan den grunden är, beror på mammans flora. 
Vi vet ju vid dethär laget hur viktig vår tarmflora är. De senaste 60 åren har vi lyckats utrota inte endast en stor del av vår planets mångfald, utan även våra tarmfloror. Antibiotika, antibakteriella medel, antibakteriella tvålar, näringsfattig mat, för mycket socker, receptbelagda mediciner, kemikalier, för lite vistelse i naturen, för lite grönsaker, för lite fiber... listan är lång.
Det finns studier som visar på samband mellan obalanser i tarmfloran och Alzeimers sjukdom (3,6), samt Parkinsons sjukdom. (4,5) 

Vi kan börja med att tänka ordentligt på våra egna levnadsvanor. Sedan på vad vi vill lära vidare till våra barn, som de kan lära vidare till sina barn. Någonstans måste vi börja. Om det finns en skillnad som jag kan göra i denhär världen, så är det att hjälpa våra kommande generationer att bättre ta hand om, förstå och våga ta ansvar för sin egen hälsa.




1.https://www.pbs.org/newshour/extra/2001/04/fast-food-nation/#:~:text=According%20to%20Fast%20Food%20Nation,of%20recognition%20is%20Santa%20Claus

2.Devakumar D, Birch M, Osrin D, Sondorp E, Wells JC. The intergenerational effects of war on the health of children. BMC Med. 2014;12:57. Published 2014 Apr 2. doi:10.1186/1741-7015-12-57

3.Kowalski K, Mulak A. Brain-Gut-Microbiota Axis in Alzheimer's Disease. 
J Neurogastroenterol Motil. 2019;25(1):48-60. doi:10.5056/jnm18087

4.Uyar GÖ, Yildiran H. A nutritional approach to microbiota in Parkinson's disease. Biosci Microbiota Food Health. 2019;38(4):115-127. doi:10.12938/bmfh.19-002

5.
Wallen, Z.D., Appah, M., Dean, M.N. et al. Characterizing dysbiosis of gut microbiome in PD: evidence for overabundance of opportunistic pathogens. npj Parkinsons Dis. 6, 11 (2020). https://doi.org/10.1038/s41531-020-0112-6

6.
Seo DO, Holtzman DM. Gut Microbiota: From the Forgotten Organ to a Potential Key Player in the Pathology of Alzheimer's Disease. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2020;75(7):1232-1241. doi:10.1093/gerona/glz262
]]>
<![CDATA[Tarmfloran och de första 1000 dagarna]]>Thu, 23 Apr 2020 07:19:21 GMThttp://sandrasnutrition.fi/blog/tarmfloran-och-de-forsta-1000-dagarna
Allas tarmflora är unik. Grunderna för hur vår flora kommer att se ut, läggs redan under graviditeten och under barnets första två år. De första 1000 dagarna har alltså enormt stor betydelse för hälsan, livet ut!

Vid dethär laget vet vi redan att vår tarmflora har en stor betydelse för vår hälsa. Inte bara för immunförsvaret och matsmältningen, utan också för bl.a humöret, huden, ämnesomsättningen och vår psykiska hälsa.
Så hur formas vår tarmflora, och vad kan man göra för att ge våra barn den bästa starten i livet?
Om barnet föds vaginalt kommer det i kontakt med mammans bakterieflora. Det är dessa bakterier, svampar och andra mikro organismer som lägger grunden för barnets framtida tarmflora. Barn som föds med kejsarsnitt får en annorluna grund - deras bakterier kommer kanske från mammans hud och vårdpersonalen. Skillnaden mellan floran hos bebisar som fötts på olika sätt, är så tydlig att en expert kan avgöra födelsemetoden endast genom att titta på sammansättningen av mikro organismer.
Om mamman har en frisk flora, är chansen stor att bebisen får en frisk flora. Efter det finns det många faktorer som påverkar hur den utvecklas. Får mamman antibiotika under graviditeten? Får barnet antibiotika? Finns det djur eller andra barn i hushållet? Har barnet möjlighet att vistas utomhus? Bor barnet i stadsmiljö eller på landet? Får barnet bröstmjölk eller modersmjölksersättning? Får barnet i sig kemikalier från städprodukter? Lever barnet i en mycket ren eller steril miljö? Vad äter barnet för mat då det börjar äta fast föda?  Får barnet i sig mycket socker och processerad mat? Äter barnet frukt och grönsaker? Äter barnet (eller mamman under amningstiden) receptbelagda mediciner?
Faktorerna som kan påverka är alltså många! 

En frisk och välfungerande tarmflora befinner sig i balans. Genom forskning har man kommit fram till vilka bakterier det är bra att ha mycket av, de så kallade goda bakterierna. 
Antalet mikroorganismer i våra tarmar kan räknas i triljoner. Bland dessa finns organismer som gärna växer till sig om de får en chans. Om antalet goda bakterier minskar, kan de få en sådan chans. T.ex vid en antibiotikakur. En kost som innehåller mycket socker kan också skapa en sådan chans. Ett exempel är Candida albicans, som är en sorts jästsvamp. Den frodas av socker och växer snabbt. För mycket av denhär jästsvampen kan skapa en mängd olika hälsoproblem.
Mikroorganismer lever också på andra ställen i vår kropp, på huden, kring könsorganen, i munnen, i ögonen och i näsan. Alla har de betydelse.


Obalans i tarmfloran hos bebisar och barn har kopplats till många olika symptom. De mest välkända är allergier, atopisk hud och matintoleranser. I en studie gjord 2018, minskade förekomsten av eczem och allergier då mamman tog tillskott av mjölksyrebakterier de sista veckorna under graviditeten.
Andra symptom som kan kopplas till obalans i tarmfloran är kolik, förstoppning, halsbränna, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, ångest och autism. 
Forskningen om tarmfloran har vuxit explosionsartat de senaste tio åren. Det är ännu mycket man inte vet om hur det egentligen fungerar. Alla bakterier verkar ha lite olika uppgifter i tarmen. T.ex har man funnit att arter som Lactobacillus rhamnosus, Lactobacillus helveticus, Bifidobacterium infantis och Bifidobakterium longum, kan hjälpa barn med ångest. Detta har att göra med att bakterierna modulerar och reglerar produktionen av signalsubstanser i hjärnan.

De första 1000 dagarna av ett barns liv är speciellt viktiga för barnets framtida hälsa. Det är från befruktningen tills barnet fyller två år. Detta gäller inte endast tarmfloran, utan även kosten i övrigt. Ett barn växer otroligt fort under denna tid, och korrekt näring är viktigt. Dethär med kosten har man känt till redan länge, men ändå talas det väldigt lite om det tycker jag. 
Tarmfloran är under denhär tiden mycket lättpåverkad. Det är nu grunden läggs för hur den kommer att se ut under barnets hela liv. Störningar i tarmflorans utveckling under denhär tiden har kopplats till övervikt, typ 2 diabetes och IBS senare i livet!

Det finns mycket man kan göra för att stöda en hälsosam utveckling av barnets tarmflora. 

Ät prebiotisk mat.
Mat som göder de goda bakterierna. Speciellt effektiva är bananer, äppel, lök, vitlök och sparris. All fiberrik mat är dock bra, speciellt frukt och grönsaker. Förändringar i tarmfloran kan märkas redan efter 24 timmar!

Bröstmjölk
innehåller både mjölksyrebakterier, prebiotika och antimikrobiella ämnen. 

Ta tillskott av mjölksyrebakterier 
Det finns tillskott speciellt formulerade för barn och för gravida. De stärker immunförsvaret, håller oss friskare och därmed minskar behovet av antibiotika.
Tillskott är speciellt viktigt efter att man ätit antibiotika! Det är bra att ta ett starkare preparat i ca 1-3 månader efter kurens slut, därefter kan man byta till ett mildare.

Ät fermenterad mat 
Det kan vara svårt att får ett litet barn att smaka på surkål, men det lönar sig att prova. Du kanske blir överraskad. Yogurt brukar gå bra, men välj en variant utan socker.

Undvik processerad mat och socker 
En medelhavskost har visat sig vara nyttig för tarmbakterier - rikligt av frukt, grönsaker, bönor, fisk samt lite  kött av bra kvalitet. En kost som innehåller mycket processerad, sockerfylld mat, har en negativ inverkan på tarmfloran och matar fel bakterier.

Ta det lugnt med städningen 
Att sterilisera allt betyder också att vi tar kål på de goda bakterierna.

Välj ekologiskt kött
Ekologiskt kött innehåller inte rester av antibiotika, bekämpningsmedel eller hormoner. 

Välj ekologiskt i mån av möjlighet
Ekologiskt odlade grönsaker och frukt innehåller inte bekämpningsmedel. Dessutom innehåller de ofta mer näring.



Som källor har jag använt:

https://naturopathicpediatrics.com/2020/02/07/the-microbiome-and-your-childs-anxiety-why-treating-the-gut-is-key/

Milani, Christian et al. “The First Microbial Colonizers of the Human Gut: Composition, Activities, and Health Implications of the Infant Gut Microbiota.” Microbiology and molecular biology reviews " 8 Nov. 2017





]]>
<![CDATA[Ett äldre immunförsvar och hur man kan stöda det]]>Mon, 13 Apr 2020 10:42:20 GMThttp://sandrasnutrition.fi/blog/ett-aldrande-immunforsvar-och-hur-man-kan-stoda-det
Ett av det allra bästa sätten att försvara sig mot de skadliga virus och bakterier vi dagligen kommer i kontakt med, är att se till att immunförsvaret fungerar optimalt. Inte bara minskar det risken att bli sjuk, utan om man ändå blir det (och det händer ju nog alla ibland) så blir symptomen mindre allvarligare och man återhämtar sig snabbare.
Då vi människor blir äldre försvagas ofta vårt immunförsvar. Immunförvaret kanske inte längre orkar få till stånd en tillräckligt stark reaktion då kroppen blir attackerad av virus eller andra organismer. Detta kan bero på många olika faktorer, som en mindre produktion av vita blodkroppar, skador orsakade av fria radikaler, och inflammation i kroppen.

Det är vanligt att den äldre befolkningen även har en eller flera sjukdomar som kan försvaga immunsystemet. Enligt en studie som publicerades 2018, har 33% av kvinnor och 42% av män över 75 års ålder hjärt- och kärlsjukdomar, medan förekomsten var 5% i åldersgruppen 16-34 år. Studien gjordes i England.

Det är också vanligt att äldre personer äter flere olika mediciner. Många receptbelagda mediciner kan tömma kroppen på viktiga näringsämnen. Protonpumpshämmare  och anti-inflammatoriska mediciner kan tömma kroppen på bl.a c-vitamin och järn. Endel blodtrycksmediciner kan tömma förråden av zink, och statiner kan påverkar tillverkningen av D-vitamin.

Antibiotika, men även många andra vanliga mediciner, påverkar vår tarmflora negativt. En ohälsosam tarmflora har kopplats ihop med svårare symptom vid virusinfektioner i just lungorna!

Att äldre personer dricker för lite vatten är ett välkänt fenomen. Många glömmer att dricka tillräckligt, andra kanske helt enkelt inte känner sig törstiga. Uttorkning kan försämra blodflödet och aktiviteten i cellerna, vilket i sin tur påverkar immunsystemet. 

En annan effekt av åldrandet är en svagare matsmältning. Produktionen av magsyra minskar med 30-40% vilket påverkar vår förmåga att bryta ner och ta upp näringsämnen från maten.
Många äldre personer äter också en näringsfattig kost, med mycket hel- eller halvfabrikat och för lite grönsaker och frukt. Det kan alltså vara rätt svårt att få i sig tillräckligt av alla viktiga näringsämnen som behövs för immunsystemet, som zink, a-vitamin, c-vitamin och järn. 

Speciellt D-vitamin har visat sig vara mycket viktigt för att förebygga och lindra symptomen vid virusinfektioner hos äldre personer! Många äldre vistas inte utomhus tillräckligt mycket för att kunna tillverka denna viktiga vitamin.

Följande kan alltså vara värt att tänka på:

- Ät en färgglad kost som innehåller mycket frukt och grönt, nyttigt protein så som kött från frigående djur, ägg, bönor, nötter och fisk. Soppor, smoothies och benmärgssoppa eller hemgjord buljong är lättsmälta och mycket nyttiga! 

- Undvik socker och processerad mat. För mycket socker skapar inflammation, blodsockersvängningar och obalans i tarmfloran

- Överväg att ta kosttillskott av zink, a-vitamin, c-vitamin, och d-vitamin

- Mjölksyrebakterier ger fantastiskt stöd till hela kroppen, antingen i kapsel form eller från fermenterad mat

- Drick tillräckligt med vatten. För att påminna dej, fyll en kanna med filtrerat vatten och ha som mål att den ska vara slut innan kvällen

- Motion och att vistas utomhus är viktigt även i dessa tider. Vädret är perfekt nu för att sitta på balkongen eller vistas i trädgården. Gör vad du kan och vad du tycker om!

- Håll humöret uppe och tänk positivt! Skratta, meditera, eller prata i telefon med en nära vän. Stress försvagar immun försvaret!



]]>
<![CDATA[Barnens favorit - smoothien!]]>Mon, 06 Apr 2020 13:25:52 GMThttp://sandrasnutrition.fi/blog/barnens-favorit-smoothien
Smoothien är ett bra sätt att få barn att äta frukt och grönsaker. Man kan lätt gömma t.ex spenat, broccoli eller grönkål i dom. Sådant som många barn inte annars tycker så mycket om att äta, men som är super nyttigt!

Jag har märkt att smoothies med endast två eller tre ingredienser fungerar bäst för min två-åring. Det går också lättare att förutspå hur den kommer att smaka eller se ut! 

Här är mina och Oskars tre favorit recept:

Jordgubb avocado
1 dl jordgubbar, frysta eller färska
1/2 mogen avocado
havredryck

Mango blåbär
1/2 mogen mango
1 dl blåbär, frysta eller färska
havredryck

Jordgubb banan
1/2 banan
1dl jordgubbar, frysta eller färska
havredryck
några matskedar yogurt

I varje smoothie brukar jag blanda 1tsk finhackad grönkål, några blad spenat, eller mikrogrönt!

Dessutom brukar jag blanda i mjölksyrebakterier. Det finns mjölksyrebakterier speciellt formulerade för barn i både dropp och pulverform.

TIPS! Jag har alltid en burk med frusen finhackad ekologisk grönkål i frysen. Perfekt att blanda i smoothies, i soppor, i maten, ja nästan vart som helst. Grönkål innehåller en massa viktiga näringsämnen bl.a magnesium, c-vitamin, mangan, beta-karoten, lutein, och andra viktiga antioxidanter!

]]>
<![CDATA[Tre annorlunda sätt att stärka vårt immunförsvar]]>Thu, 02 Apr 2020 17:25:40 GMThttp://sandrasnutrition.fi/blog/tre-annorlunda-satt-att-starka-vart-immunforsvarVårt immunsförsvar är en mycket viktig del av vår allmänhälsa. Ett starkt och effektivt immunförsvar försvarar kroppen mot främmande organismer som t.ex bakterier och virusar som inte hör hemma hos oss.
Speciellt på senaste tid har vi alla hört mycket om vad man kan göra för att förstärka denna viktiga funktion. 
Vi har läst om vilka vitaminer och mineraler som är viktiga, D vitamin, C vitamin, A vitamin, zinc... Vi har läst om bakterieflorans roll, och såklart om att äta mycket färska grönsaker och frukter i regnbågens alla färger.

Det finns andra sätt också, och här berättar jag om tre lite annorlunda sätt att höja immunförsvarets effektivitet och kanske även humöret på samma gång!

1. Kalla dushar (eller ett dopp i havet!)
Att ta en kall dush, eller alternera kallt och varmt om det känns lättare, påverkar hälsan på många bra sätt, och ett av dem är att stärka immunförsvaret. Detta sker genom att temperaturväxlingen uppmuntrar kroppen att tillverka fler vita blodkroppar. Vita blodkroppar attackerar bakterier och virusar som lyckas komma förbi de första försvarsmekanismera, och förstör dem genom att äta upp dem, eller förstöra dem på andra sätt.
Kalla dushar stimulerar även vårt lymfatiska system, som lätt kan bli långsamt och trögt. Vårt lymfatiska system 'städar' upp i vår kropp och rensar ut avfall och gifter. Det har även till uppgift att transportera omkring de vita blodkropparna, och det är också här som de vita blodkropparna mognar!    

2. Svampar
Svampar innehåller beta-glukaner. Beta glukaner både stimulerar och balanserar vårt immunförsvar. Dessutom är svampar mat för våra goda tarm bakterier, som ju också behövs för ett fungerande immunförsvar.
Alla svampar innehåller dessa ämnen, men några av dem har blivit kända för sina speciella medicinska egenskaper. En av dem är shiitake, som hjälper kroppen att förstöra virus. En annan är reishi, som också stimulerar immunsystemet att jobba mer effektivt. 
Chaga eller sprängticka är en svamp som är vanlig i Finland och kan köpas som pulver, drink, kapslar eller tinktur. Chaga påverkar också immunförsvaret positivt.

3. Meditation
Stress försvagar vårt immunförsvar. Kortvarig stress behövs ibland, men långvarig stress hämmar immunförsvaret. Detta helt enkelt för att kroppen, då den tycker att den befinner sig i en farosituation, prioriterar andra funktioner än immunförsvaret. Höga nivåer av stress hormoner signalerar fara till kroppen, vilket tolkas som en 'fight-or-flight' situation där det kommer att behövas snabbhet och styrka. Våra kroppar fungerar nämligen i stort  sätt likadant som på stenåldern, där faror kunde dyka upp i form av rovdjur eller andra fiender. 
Att meditera sänker nivåerna av stresshormoner och får oss att känna oss lugna. En liten stund per dag i stillhet är alltså bra för både kropp och själ! Men det finns även andra sätt att sänka stresshormoner som t.ex en promenad i naturen, att läsa en bra bok eller yoga! Välj vad som passer dig bäst och njut av det!]]>