Hälsa, generationer och föräldrars ansvar

​​Att vara förälder. Det är en av de mest ansvarsfulla uppgifter man kan få i livet. Det tror jag alla föräldrar kan hålla med om.
Barn och mat- och levnadsvanor, är något jag har funderat mycket på den senaste tiden. Som förälder är det vi som har ansvaret för att våra barn utvecklar hälsosamma levnadsvanor. Att de lär sig att tycka om mat och matlagning. Att de lär sig vad en nyttig kost innebär. Att de lär sig att lyssna på och lita på sin kropp. Att de har en hälsosam relation till mat. Att de inte ser mat som en belöning eller som en tröst. Att de vågar och kan välja rätt och på så sätt lära sig att själva ta ansvar för sin hälsa. Att inse förhållandet mellan kost och hälsa.

 Som föräldrar har vi ansvaret för att barnens tarmflora utvecklas på bästa möjliga sätt. De första två åren är speciellt viktiga och lägger grunden för barnets hälsa även i vuxen ålder och hela livet ut! (Läs mer om detta i min förra blog)

Barn lär sig genom att kopiera sina föräldrar. Om vi visar modell på hälsosamma vanor, kommer de att följa efter. Därför är det viktigt att vi föräldrar också förstår sambandet mellan livvsstil och hälsa. De senaste veckorna har jag sett flera rubriker i olika tidsskrifter, rubriker som "Ät såhär för att förebygga tarmcancer", eller "Denhär kosten minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar". Vi känner alltså till sambandet, och vi erkänner att vi själva kan påverka vår hälsa genom att göra bättre val. Ändå lever 350 000 människor i Finland med diagnostiserad typ 2 diabetes, och ca 100 000 med odiagnostiserad diabetes. Typ 2 diabetes går att förebygga med hjälp av kosten. 
År 2018 betalade Kela ut 41 miljoner euro sjukersättning pga hjärt- och kärlsjukdomar.
Varje år blir 14 500 Finländare diagnostiserade med en minnessjukdom. 

Det är svårt att välja rätt. Varje gång jag besöker en mataffär blir jag lika förskräckt över hur få varor som egentligen kan kallas "mat". Hylla efter hylla är fyllda av kakor, kex, choklad, godis, läskedrycker, chips, friterade varor, bröd, bullar, sylt, socker, konserver, pasta, färdigrätter, ultraprocesserade köttprodukter, raffinerade oljor, alkohol.... 
96% av skolbarn i Nordamerika känner igen Ronald McDonald, symbolen för McDonalds snabbmatsrestaurang. Endast julgubben är mer känd. (1)
De senaste 30 åren har antalet överviktiga barn och unga i Nordamerika ökat trefaldigt, enligt CDC. 
Socker är beroendeframkallande. Det aktiverar hjärnans belöningssystem, som gör att vi känner oss bra. Dethär systemet har utvecklats i en tid då det var nödvändigt för oss människor att hitta, äta, och att fortsätta leta efter, kalorifylld föda. I dagens värld behöver vi inte leta, det finns där alldeles för lätt tillgängligt i stora mängder. 

Jag pratar om att lära våra barn hälsosamma vanor. Men egentligen bör förändringen ske redan i mammas mage. Egentligen långt innan dess. Vissa faktorer påverkar vår hälsa i flere generationer. Vi är inte bara vad vi äter, vi är också vad våra mor- och far- föräldrar åt!
Undernäring och stress under graviditet påverkar barnet direkt - barn födda under hungersnöden i Holland har effektivare fettceller, dvs de har lättare för att bli överviktiga. (2) Barn födda under oroliga förhållanden t.ex krig, har en större risk för att utveckla mentala sjukdomar och har en sämre förmåga att hantera stress. (2) Hur vi lever påverkar inte bara oss själva, utan även flere generationer efter oss. Våra val inverkar på vilka gener som aktiveras och vilka som inte gör det - även hos våra barn och barnbarn. 

En annan viktig sak som även den ärvs till följande generation är - just det - tarmfloran. Redan i mammas mage sätts grunden för babyns tarmflora. Hurdan den grunden är, beror på mammans flora. 
Vi vet ju vid dethär laget hur viktig vår tarmflora är. De senaste 60 åren har vi lyckats utrota inte endast en stor del av vår planets mångfald, utan även våra tarmfloror. Antibiotika, antibakteriella medel, antibakteriella tvålar, näringsfattig mat, för mycket socker, receptbelagda mediciner, kemikalier, för lite vistelse i naturen, för lite grönsaker, för lite fiber... listan är lång.
Det finns studier som visar på samband mellan obalanser i tarmfloran och Alzeimers sjukdom (3,6), samt Parkinsons sjukdom. (4,5) 

Vi kan börja med att tänka ordentligt på våra egna levnadsvanor. Sedan på vad vi vill lära vidare till våra barn, som de kan lära vidare till sina barn. Någonstans måste vi börja. Om det finns en skillnad som jag kan göra i denhär världen, så är det att hjälpa våra kommande generationer att bättre ta hand om, förstå och våga ta ansvar för sin egen hälsa.




1.https://www.pbs.org/newshour/extra/2001/04/fast-food-nation/#:~:text=According%20to%20Fast%20Food%20Nation,of%20recognition%20is%20Santa%20Claus

2.Devakumar D, Birch M, Osrin D, Sondorp E, Wells JC. The intergenerational effects of war on the health of children. BMC Med. 2014;12:57. Published 2014 Apr 2. doi:10.1186/1741-7015-12-57

3.Kowalski K, Mulak A. Brain-Gut-Microbiota Axis in Alzheimer's Disease. J Neurogastroenterol Motil. 2019;25(1):48-60. doi:10.5056/jnm18087

4.Uyar GÖ, Yildiran H. A nutritional approach to microbiota in Parkinson's disease. Biosci Microbiota Food Health. 2019;38(4):115-127. doi:10.12938/bmfh.19-002

5.Wallen, Z.D., Appah, M., Dean, M.N. et al. Characterizing dysbiosis of gut microbiome in PD: evidence for overabundance of opportunistic pathogens. npj Parkinsons Dis. 6, 11 (2020). https://doi.org/10.1038/s41531-020-0112-6

6.Seo DO, Holtzman DM. Gut Microbiota: From the Forgotten Organ to a Potential Key Player in the Pathology of Alzheimer's Disease. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2020;75(7):1232-1241. doi:10.1093/gerona/glz262