Tarmfloran och de första 1000 dagarna

Allas tarmflora är unik. Grunderna för hur vår flora kommer att se ut, läggs redan under graviditeten och under barnets första två år. De första 1000 dagarna har alltså enormt stor betydelse för hälsan, livet ut!

Vid dethär laget vet vi redan att vår tarmflora har en stor betydelse för vår hälsa. Inte bara för immunförsvaret och matsmältningen, utan också för bl.a humöret, huden, ämnesomsättningen och vår psykiska hälsa.
Så hur formas vår tarmflora, och vad kan man göra för att ge våra barn den bästa starten i livet?
Om barnet föds vaginalt kommer det i kontakt med mammans bakterieflora. Det är dessa bakterier, svampar och andra mikro organismer som lägger grunden för barnets framtida tarmflora. Barn som föds med kejsarsnitt får en annorluna grund - deras bakterier kommer kanske från mammans hud och vårdpersonalen. Skillnaden mellan floran hos bebisar som fötts på olika sätt, är så tydlig att en expert kan avgöra födelsemetoden endast genom att titta på sammansättningen av mikro organismer.
Om mamman har en frisk flora, är chansen stor att bebisen får en frisk flora. Efter det finns det många faktorer som påverkar hur den utvecklas. Får mamman antibiotika under graviditeten? Får barnet antibiotika? Finns det djur eller andra barn i hushållet? Har barnet möjlighet att vistas utomhus? Bor barnet i stadsmiljö eller på landet? Får barnet bröstmjölk eller modersmjölksersättning? Får barnet i sig kemikalier från städprodukter? Lever barnet i en mycket ren eller steril miljö? Vad äter barnet för mat då det börjar äta fast föda?  Får barnet i sig mycket socker och processerad mat? Äter barnet frukt och grönsaker? Äter barnet (eller mamman under amningstiden) receptbelagda mediciner?
Faktorerna som kan påverka är alltså många! 

En frisk och välfungerande tarmflora befinner sig i balans. Genom forskning har man kommit fram till vilka bakterier det är bra att ha mycket av, de så kallade goda bakterierna. 
Antalet mikroorganismer i våra tarmar kan räknas i triljoner. Bland dessa finns organismer som gärna växer till sig om de får en chans. Om antalet goda bakterier minskar, kan de få en sådan chans. T.ex vid en antibiotikakur. En kost som innehåller mycket socker kan också skapa en sådan chans. Ett exempel är Candida albicans, som är en sorts jästsvamp. Den frodas av socker och växer snabbt. För mycket av denhär jästsvampen kan skapa en mängd olika hälsoproblem.
Mikroorganismer lever också på andra ställen i vår kropp, på huden, kring könsorganen, i munnen, i ögonen och i näsan. Alla har de betydelse.

Obalans i tarmfloran hos bebisar och barn har kopplats till många olika symptom. De mest välkända är allergier, atopisk hud och matintoleranser. I en studie gjord 2018, minskade förekomsten av eczem och allergier då mamman tog tillskott av mjölksyrebakterier de sista veckorna under graviditeten.
Andra symptom som kan kopplas till obalans i tarmfloran är kolik, förstoppning, halsbränna, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, ångest och autism. 
Forskningen om tarmfloran har vuxit explosionsartat de senaste tio åren. Det är ännu mycket man inte vet om hur det egentligen fungerar. Alla bakterier verkar ha lite olika uppgifter i tarmen. T.ex har man funnit att arter som Lactobacillus rhamnosus, Lactobacillus helveticus, Bifidobacterium infantis och Bifidobakterium longum, kan hjälpa barn med ångest. Detta har att göra med att bakterierna modulerar och reglerar produktionen av signalsubstanser i hjärnan.

De första 1000 dagarna av ett barns liv är speciellt viktiga för barnets framtida hälsa. Det är från befruktningen tills barnet fyller två år. Detta gäller inte endast tarmfloran, utan även kosten i övrigt. Ett barn växer otroligt fort under denna tid, och korrekt näring är viktigt. Dethär med kosten har man känt till redan länge, men ändå talas det väldigt lite om det tycker jag. 
Tarmfloran är under denhär tiden mycket lättpåverkad. Det är nu grunden läggs för hur den kommer att se ut under barnets hela liv. Störningar i tarmflorans utveckling under denhär tiden har kopplats till övervikt, typ 2 diabetes och IBS senare i livet!

Det finns mycket man kan göra för att stöda en hälsosam utveckling av barnets tarmflora. 

Ät prebiotisk mat.
Mat som göder de goda bakterierna. Speciellt effektiva är bananer, äppel, lök, vitlök och sparris. All fiberrik mat är dock bra, speciellt frukt och grönsaker. Förändringar i tarmfloran kan märkas redan efter 24 timmar!

Bröstmjölk
innehåller både mjölksyrebakterier, prebiotika och antimikrobiella ämnen. 

Ta tillskott av mjölksyrebakterier 
Det finns tillskott speciellt formulerade för barn och för gravida. De stärker immunförsvaret, håller oss friskare och därmed minskar behovet av antibiotika.
Tillskott är speciellt viktigt efter att man ätit antibiotika! Det är bra att ta ett starkare preparat i ca 1-3 månader efter kurens slut, därefter kan man byta till ett mildare.

Ät fermenterad mat 
Det kan vara svårt att får ett litet barn att smaka på surkål, men det lönar sig att prova. Du kanske blir överraskad. Yogurt brukar gå bra, men välj en variant utan socker.

Undvik processerad mat och socker 
En medelhavskost har visat sig vara nyttig för tarmbakterier - rikligt av frukt, grönsaker, bönor, fisk samt lite  kött av bra kvalitet. En kost som innehåller mycket processerad, sockerfylld mat, har en negativ inverkan på tarmfloran och matar fel bakterier.

Ta det lugnt med städningen 
Att sterilisera allt betyder också att vi tar kål på de goda bakterierna.

Välj ekologiskt kött
Ekologiskt kött innehåller inte rester av antibiotika, bekämpningsmedel eller hormoner. 

Välj ekologiskt i mån av möjlighet
Ekologiskt odlade grönsaker och frukt innehåller inte bekämpningsmedel. Dessutom innehåller de ofta mer näring.


​
Som källor har jag använt:

https://naturopathicpediatrics.com/2020/02/07/the-microbiome-and-your-childs-anxiety-why-treating-the-gut-is-key/

Milani, Christian et al. “The First Microbial Colonizers of the Human Gut: Composition, Activities, and Health Implications of the Infant Gut Microbiota.” Microbiology and molecular biology reviews " 8 Nov. 2017




​